Sammanfattning

Föreningslivet är avgörande för att skapa social sammanhållning, främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka demokratin. Om föreningslivet urholkas riskerar vi att se negativa konsekvenser som ökad isolering, sämre hälsa, försvagad demokrati och splittrade samhällen. Siffror och studier visar tydligt att ett starkt föreningsliv är en central del av ett välmående och hållbart samhälle.

Det finns många studier och rapporter som lyfter fram hur viktigt föreningslivet är för både individers välmående och samhället i stort. Föreningslivet spelar en central roll i att skapa social sammanhållning, erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter och främja medborgarengagemang. Här är några aspekter och siffror kring dess betydelse:

 Vikt av föreningslivet

Social sammanhållning och integration:

•            Föreningar fungerar ofta som plattformar för sociala möten och samhörighet. En undersökning från SCB visade att runt 50 % av svenskarna är medlemmar i en förening, vilket gör föreningslivet till en viktig del av den sociala strukturen i landet.

•            Föreningar kan också spela en viktig roll för integration. De erbjuder möjligheter att bygga nätverk och känna tillhörighet, vilket är särskilt viktigt för nyanlända och utsatta grupper i samhället.

Hälsa och välmående:

•            Fysisk aktivitet genom idrottsföreningar bidrar till bättre hälsa. Enligt Riksidrottsförbundet är föreningslivet en av de största plattformarna för barn och unga att utöva fysisk aktivitet. Detta är särskilt viktigt då fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna för sjukdomar i det moderna samhället.

•            En studie publicerad av WHO visar att fysisk aktivitet genom föreningsliv kan minska risken för kroniska sjukdomar och främja psykiskt välbefinnande.

Engagemang och demokrati:

•            Föreningslivet fungerar som en skola för demokrati och medborgarengagemang. Människor som deltar i föreningar lär sig om ansvar, delaktighet och ledarskap. Statistik visar att föreningsaktiva individer i högre utsträckning deltar i politiska val och engagerar sig i samhällsfrågor.

•            En rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) understryker att föreningslivet är en viktig del av demokratin eftersom det ger medborgarna möjlighet att påverka sin omgivning.

Konsekvenser om föreningslivet urholkas

Ökad social isolering:

•            Om föreningslivet försvagas kan det leda till ökad social isolering, särskilt för barn och unga, äldre och utsatta grupper. Föreningar skapar viktiga sociala mötesplatser och minskar känslan av ensamhet. Utan dessa forum kan samhället se en ökning av psykisk ohälsa, depression och känsla av utanförskap.

Minskad fysisk aktivitet:

•            Föreningslivet, särskilt idrottsföreningar, uppmuntrar till fysisk aktivitet, och om det urholkas riskerar vi att fler blir stillasittande. Detta kan leda till ökad förekomst av livsstilssjukdomar som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Försvagad demokrati och minskat medborgarengagemang:

•            Föreningar är en viktig del av det civila samhället och erbjuder människor möjlighet att praktiskt engagera sig i demokratin. Utan en stark föreningsstruktur kan det leda till att medborgarnas inflytande i samhällsfrågor minskar och att demokratin försvagas.

Förlust av lokalsamhällens identitet och sammanhållning:

•            Många mindre samhällen är starkt beroende av sina föreningar för att hålla samman invånarna och skapa en identitet för området. Om föreningarna försvinner riskerar lokalsamhällen att bli splittrade och förlora viktiga sociala nätverk. opinion: Hur politiska beslut påverkar den ideella sektorn.

Det finns flera sätt på vilka regeringen och andra beslutsfattare ibland kan försvåra för den ideella sektorn i samhället. Här är några av de mest vanliga utmaningarna som ideella organisationer kan möta på grund av politiska beslut och regelverk:

1. Minskade bidrag och ekonomiskt stöd

Många ideella organisationer är beroende av statligt eller kommunalt stöd för att kunna bedriva sin verksamhet. Om regeringen minskar bidragen till ideella organisationer eller om dessa resurser omfördelas till andra sektorer, blir det svårare för de ideella aktörerna att överleva och fortsätta sitt arbete. Ett exempel är när budgetnedskärningar påverkar finansieringen av kultur, ungdomsverksamhet eller sociala initiativ, vilket direkt påverkar dessa organisationers möjligheter att hjälpa sina målgrupper.

2. Striktare regler och administration

Regler kring redovisning, skatter och rapportering kan bli så komplicerade att ideella organisationer behöver lägga mer tid och resurser på administration. Exempelvis kan nya regelverk kring skatteredovisning eller arbetsmiljöansvar göra det svårare och mer tidskrävande för små ideella organisationer att uppfylla kraven. För föreningar med begränsade resurser kan detta bli en allvarlig belastning.

3. Förändringar i skatteincitament

I många länder har gåvor och donationer till ideella organisationer varit avdragsgilla för privatpersoner och företag, vilket har uppmuntrat donationer. Om regeringen beslutar att minska eller ta bort dessa skattefördelar, kan detta leda till minskade intäkter för ideella organisationer, eftersom färre människor och företag väljer att ge ekonomiskt stöd.

4. Bristande dialog och inkludering

Beslutsfattare kan ibland misslyckas med att inkludera den ideella sektorn i dialogen kring policyutveckling och samhällsförändringar. När ideella aktörer inte får delta i beslutsprocessen kan viktiga perspektiv gå förlorade, och politiska beslut kan fattas som inte tar hänsyn till de unika behoven och bidragen från dessa organisationer.

5. Konkurrens från offentliga och privata aktörer

I vissa fall kan staten eller privata företag ta över uppgifter som tidigare har utförts av ideella organisationer, till exempel inom vård, skola eller omsorg. Detta kan leda till att ideella aktörer marginaliseras eller tvingas konkurrera med större och bättre finansierade aktörer, vilket kan göra det svårare för dem att få stöd och finansiering.

6. Politisk osäkerhet

Om politiska beslut ofta ändras eller om det finns en osäkerhet kring framtida regelverk och finansiering, kan det bli svårt för ideella organisationer att planera långsiktigt. Den ideella sektorn är ofta beroende av stabila förutsättningar för att kunna bygga hållbara verksamheter.

Denna kombination av ekonomiska utmaningar, ökade administrativa bördor och bristande politisk dialog kan leda till att den ideella sektorn får svårare att verka effektivt och fortsätta sitt samhällsnyttiga arbete.